För ett tag sedan stötte jag på ett väggord hos en väninna som löd som följer:"Dance like no one is watching".
Ja tänk om vi ändå kunde göra det oftare.
Inte bara släppa loss när vi är ute med väninnorna för att vi ska dansa eller när vi deltar i någon form av uppstyrd dans. Nej varför inte ta en svängom i vardagen…hemma, i affären eller varför inte ute på gatorna. Ett barn hade inte tvekat men trettioåtta åringen gör det för att det inte är politiskt korrekt att göra så.
Vad ska folk tro?
Jag älskar att dansa hemma till bra musik och gärna med alla mina barn. Dock så ser dom ibland på mig som om jag vore från en annan planet, som om dom tänkte "dansar vuxna" ?. Jag tror det är bra att även dom kan se att vuxna kan ge sig hän på ett lika självklart sätt som dom själva. Från det lilla dansande barnet går vi via regler och normer som gör att vi tappar bort oss någonstans på vägen. Tänk vad underbart om vi kunde hitta tillbaks till henne igen.
Dags att bryta upp, gå mot strömmen och börja dansa oss genom livet. Hursomhelst, närsomhelst och varsomhelst. Musik gör oss glada och ger oss energi. Gratis "träning" i våra stressade liv. Syns där ute!
Med hopp en underbar musikalisk dag! Milla
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar